Guide till Sveriges natur, städer och infrastruktur

Innehåll

Här på Allt om Sverige och infrastruktur hittar du fakta om Sveriges natur och om de system som håller samhället igång. Sverige har 267 570 öar enligt Statistiska centralbyrån, nära 100 000 sjöar större än en hektar enligt SMHI och 27,9 miljoner hektar skogsmark enligt SLU Riksskogstaxeringen. Trafikverket förvaltar samtidigt cirka 98 400 kilometer statlig väg, och 98 procent av landets hushåll och företag kan ansluta sig till fast bredband på minst 1 Gbit/s.

Vi samlar de siffrorna på ett ställe och förklarar vad de betyder. Därför hittar du både kortfattad statistik och längre genomgångar av sjöar, öar, berg, skogar, vägar, järnvägar, energisystem och digitala nät. Dessutom uppdaterar vi uppgifterna när myndigheterna publicerar ny statistik.

Vad handlar webbplatsen om?

Allt om Sverige och infrastruktur är en svensk webbplats om landets natur och tekniska försörjningssystem. Vi utgår alltid från officiell statistik och kopplar ihop naturgeografin med den byggda infrastrukturen, eftersom de två hänger tätt samman. Vattenkraften bygger exempelvis på älvarna, och skogsbruket bygger på vägnätet.

Webbplatsen riktar sig till dig som vill ha kontrollerbara uppgifter i stället för ungefärliga påståenden. Varje artikel anger därför siffra, källa och år. Därmed kan du gå vidare till primärkällan och verifiera varje uppgift.

Hur många öar och sjöar har Sverige?

Sverige har 267 570 öar enligt Statistiska centralbyråns kartläggning, vilket är fler än något annat land i världen. SCB räknar en ö som ett landområde omgärdat av vatten, utan krav på minsta storlek, och de minsta öarna i statistiken mäter bara nio kvadratmeter. Ungefär 38 procent av öarna ligger i havet, medan resten ligger i sjöar och vattendrag.

Norrbottens län har flest öar, följt av Stockholms län och Västra Götalands län. Gotland är störst med knappt 3 000 kvadratkilometer landyta och en omkrets på 800 kilometer. Samtidigt saknar nästan alla öar fast befolkning, eftersom bara 984 öar, alltså 0,4 procent, hade bofasta invånare vid kartläggningen.

SMHI räknar in nära 100 000 sjöar som är större än en hektar. Cirka 80 000 av dem är mellan en och tio hektar stora, vilket innebär att den typiska svenska sjön är liten. De 23 sjöar som överstiger 100 kvadratkilometer står ändå för ungefär en tredjedel av hela sjöytan. Läs mer i vår genomgång av hur många öar Sverige har och i artikeln om Vänern och Sveriges största sjöar.

Hur stor del av Sverige är skog?

Skogsmark täcker 27,9 miljoner hektar i Sverige, vilket motsvarar cirka 69 procent av landarealen enligt SLU Riksskogstaxeringen. Av den ytan klassar Riksskogstaxeringen 23,5 miljoner hektar som produktiv skogsmark, alltså mark som växer minst en skogskubikmeter per hektar och år. Endast Finland har en högre andel skogsmark i Europa.

Det totala virkesförrådet på skogsmark uppgår till 3,6 miljarder skogskubikmeter, och tall står numera för 40 procent av volymen medan gran står för 38 procent. Skog äldre än 140 år täcker 3,8 miljoner hektar, alltså 13,7 procent av skogsmarken, och den finns framför allt i Norrland.

Hur ser Sveriges vägnät och järnvägsnät ut?

Trafikverket förvaltar cirka 98 400 kilometer statlig väg och cirka 14 400 spårkilometer järnväg. Utöver det statliga nätet finns kommunala gator och ett mycket omfattande enskilt vägnät, som ofta sköts av samfälligheter och vägföreningar. De mindre vägarna är ofta helt avgörande för att människor ska kunna bo och driva verksamhet utanför tätorterna.

Underhållsbehovet växer på både väg och järnväg, eftersom många vägar byggdes för lättare fordon och allt fler järnvägsanläggningar når slutet av sin tekniska livslängd. För 2026 uppgår ramarna till drygt 18 miljarder kronor för järnvägsunderhåll och drygt 16 miljarder kronor för vägunderhåll. Trafikverket planerar dessutom fler än 1 800 större arbeten i spåren under året.

Vi går igenom nätets uppbyggnad i detalj i artikeln om Sveriges vägnät. Där hittar du också fördelningen mellan statliga, kommunala och enskilda vägar.

Var kommer den svenska elen ifrån?

Svensk elproduktion uppgick till cirka 169 TWh under 2025, och vattenkraften stod för den största enskilda delen. Kärnkraft och vindkraft följde därefter, medan solkraften är det kraftslag som växer snabbast. Nedan ser du hur produktionen fördelade sig mellan kraftslagen.

Svensk elproduktion 2025. Källa: Energiföretagen Sverige, Energiåret 2025, samt Energimyndighetens officiella vindkraftsstatistik. Vi har avrundat andelarna.

Kraftslag	Produktion 2025	Andel av total
Vattenkraft	68 TWh	40 procent
Kärnkraft	45 TWh	27 procent
Vindkraft	38,4 TWh	23 procent
Kraftvärme	12 TWh	7 procent
Solkraft	4,4 TWh	2,6 procent
Kondenskraft med mera	1,1 TWh	0,7 procent

Vindkraften byggs ut snabbast av alla kraftslag. Energimyndigheten bedömer att den årliga vindkraftsproduktionen når 47 TWh år 2029, vilket är drygt 20 procent mer än 2025 års nivå. Sedan 2024 är den installerade effekten i vindkraft dessutom större än i vattenkraft, även om vattenkraften fortfarande producerar mest energi över ett helt år.

Hur bra är den digitala infrastrukturen i Sverige?

Cirka 98 procent av alla hushåll och företag i Sverige, drygt 6,1 miljoner, hade den 1 oktober 2025 fiber eller möjlighet att ansluta sig till fast bredband på minst 1 Gbit/s. I glesbygd låg motsvarande andel på ungefär 88 procent. Uppgifterna kommer från Post- och telestyrelsens mobiltäcknings- och bredbandskartläggning för 2025.

Det finns dock ett tydligt glapp mellan möjlighet och faktisk användning. Omkring 5,4 miljoner hushåll och företag, alltså 86 procent, har fast bredband indraget i byggnaden, medan bara 61 procent uppskattas ha tecknat ett abonnemang. Utbyggnaden ligger alltså långt före den faktiska anslutningsgraden.

Mobiltäckningen fortsätter samtidigt att förbättras. Hösten 2025 fanns täckning för samtal och grundläggande internetuppkoppling på 90 procent av Sveriges totala yta, inklusive hav, fjäll och sjöar. Täckning med minst 50 Mbit/s i befolkade områden låg på 81 procent, en ökning med ungefär sju procentenheter på ett år. Vår artikel om fibernätet förklarar hur stommen i det svenska nätet fungerar.

Vilket är Sveriges högsta berg?

Sveriges högsta punkt är Kebnekaises nordtopp, som mäter 2 096,8 meter över havet och består av isfritt berg. En toppglaciär kröner sydtoppen, och Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet mätte den till 2 088,4 meter den 10 september 2025. Nordtoppen är därmed 8,4 meter högre och har varit landets högsta punkt sedan 2019.

Sydtoppen minskade med 1,5 meter jämfört med 2024, och året dessförinnan smälte den med 3,1 meter. Mätserien från Tarfala sträcker sig tillbaka till slutet av 1940-talet, och 2025 var sjunde året i rad som sydtoppen låg lägre än nordtoppen. Läs vidare i vår artikel om Kebnekaise och i listan över Sveriges högsta berg.

Vad du kan läsa om här

Vi delar in innehållet i ämnesområden som speglar både naturen och de byggda systemen. Varje område har en egen kategorisida med samtliga artiklar. Nedan hittar du en översikt.

• Sveriges natur: Utforska landets storslagna landskap, från de många sjöarna och öarna till vidsträckta skogar och majestätiska berg. Lär dig mer om hur naturtillgångarna har format Sveriges historia och hur samhället nyttjar dem i dag.
• Transportinfrastruktur: Sverige har ett omfattande nätverk av vägar, järnvägar och kollektivtrafik som ständigt utvecklas. Läs om hur satsningar på järnväg, cykelvägar och broar påverkar både vardagen och näringslivet i vår kategori Infrastruktur.
• Byggnader och stadsutveckling: Sveriges städer kombinerar gammal arkitektur med modern formgivning. Vi ger dig en inblick i hur nya byggnader och stadsdelar växer fram med hållbarhet i fokus, och du hittar fler artiklar under Byggnader och Städer.
• Energisystem: Sverige producerar el nästan helt utan fossila bränslen, med vattenkraft, kärnkraft och vindkraft som bas. Utforska hur systemet utvecklas för att möta ökad elanvändning, exempelvis i artikeln om Harsprånget.
• Digital infrastruktur: I dagens uppkopplade samhälle är det digitala nätet lika viktigt som vägar och järnvägar. Vi täcker fiberutbyggnad, mobiltäckning och kritisk infrastruktur som måste fungera dygnet runt.
• Internet i Sverige: Under Internet går vi igenom hur uppkopplingen växte fram, från SUNET på 1980-talet till dagens fiber- och mobilnät, samt vad svenskarna faktiskt använder nätet till.

Vilka står bakom webbplatsen?

Redaktionen består av skribenter med intresse för svensk geografi, samhällsbyggnad och teknik. Vi publicerar löpande både nya artiklar och uppdateringar av äldre material. Du når oss via vår kontaktsida, och du kan läsa mer om inriktningen på sidan Om oss.

Varje artikel visar vem som skrivit den och när den senast uppdaterades. På så sätt ser du direkt hur färsk en uppgift är. Hittar du ett fel tar vi gärna emot en rättelse.

Så faktagranskar vi innehållet

Vi arbetar efter en fast rutin för att uppgifterna ska hålla över tid. Rutinen gäller både nya artiklar och äldre texter som vi reviderar. På så sätt undviker vi att gamla siffror lever kvar enbart för att de en gång stämde.

• Primärkällor först: Vi hämtar siffror direkt från myndigheter och forskningsinstitutioner, exempelvis SCB, SMHI, SLU, Trafikverket, Energimyndigheten och Post- och telestyrelsen.
• Årtal alltid utsatt: Vi anger mätår för varje statistikuppgift, eftersom underlaget ofta släpar efter kalenderåret.
• Kontroll vid uppdatering: När vi uppdaterar en artikel granskar vi hela texten, inte bara de avsnitt vi ändrar.
• Ingen gissning: Går en uppgift inte att verifiera skriver vi ut osäkerheten i stället för att avrunda till en siffra som låter rimlig.
• Öppna källor: Vi länkar till underlaget så att du själv kan kontrollera det.

Vanliga frågor om Sverige och infrastruktur

Hur många öar har Sverige?

Sverige har 267 570 öar enligt Statistiska centralbyrån, vilket är fler än något annat land i världen. Ungefär 38 procent av dem ligger i havet, medan resten ligger i sjöar och vattendrag. Bara 984 öar, alltså 0,4 procent, hade bofasta invånare vid kartläggningen.

Hur många sjöar finns det i Sverige?

Sverige har nära 100 000 sjöar som är större än en hektar enligt SMHI. Ungefär 80 000 av dem är mellan en och tio hektar stora. Norrbottens län har flest sjöar och rymmer omkring 30 procent av landets totala antal.

Hur stor del av Sverige är skog?

Skogsmark täcker cirka 69 procent av Sveriges landareal, motsvarande 27,9 miljoner hektar enligt SLU Riksskogstaxeringen. Av detta utgör 23,5 miljoner hektar produktiv skogsmark. Endast Finland har en högre andel skogsmark i Europa.

Vilket är Sveriges högsta berg?

Sveriges högsta punkt är Kebnekaises nordtopp på 2 096,8 meter över havet. Tarfala forskningsstation mätte sydtoppen till 2 088,4 meter i september 2025, och den sjunker successivt eftersom toppglaciären smälter. Nordtoppen är 8,4 meter högre och har varit högst sedan 2019.

Var kommer den svenska elen ifrån?

Svensk elproduktion uppgick till cirka 169 TWh under 2025. Vattenkraften stod för ungefär 40 procent, kärnkraften för 27 procent och vindkraften för 23 procent. Resten kom från kraftvärme, solkraft och kondenskraft, och elmixen är därmed nära nog fossilfri.

Hur mycket väg och järnväg har Sverige?

Trafikverket förvaltar cirka 98 400 kilometer statlig väg och cirka 14 400 spårkilometer järnväg. Ramarna för underhåll uppgår 2026 till drygt 18 miljarder kronor för järnväg och drygt 16 miljarder kronor för väg. Utöver det statliga vägnätet finns kommunala gator och ett stort enskilt vägnät.

Hur många i Sverige har tillgång till snabbt bredband?

Cirka 98 procent av alla hushåll och företag kunde den 1 oktober 2025 ansluta sig till fast bredband på minst 1 Gbit/s. I glesbygd låg andelen på ungefär 88 procent. Samtidigt hade bara 61 procent tecknat ett abonnemang, enligt Post- och telestyrelsen.

Var hittar jag mer att läsa?

Nedan samlar vi de artiklar som ger bäst överblick över respektive ämne. Varje länk leder till en fördjupning med siffror och namngivna källor. Börja gärna med den fråga du kom hit för, och läs sedan vidare i angränsande ämnen.

• Hur många öar har Sverige?
• Största öarna i Sverige
• Vänern och Sveriges största sjöar
• Sveriges djupaste sjöar
• Sveriges högsta vattenfall
• Sveriges äldsta träd
• Kebnekaise, Sveriges högsta berg
• Sveriges vägnät
• Fibernätet i Sverige
• Kritisk infrastruktur i Sverige
• En resa genom Sveriges städer

Skribent: Mats

Mats Jansson är skribent och ämnesprofil på SOI 2016, där han bevakar frågor som rör svensk infrastruktur, samhällsplanering och natur. Han har ett särskilt intresse för hur vägar, järnvägar, energilösningar och regional utveckling samspelar med landskap, miljö och människors vardag. Med ett sakligt och pedagogiskt sätt att skriva vill han göra komplexa frågor enklare att förstå för läsarna.

Fler artiklar av Mats